Årets sista dag.

Dax att se tillbaka på det år som gått.
Det började inte så bra... Jag var helt uttröttad av jobb och hästar. Hade varit medryttare på Scooter i ett år och tillbringat många timmar i stallet. Kände att jag klarat av westernridningen bättre än någonsin och vad var då nästa steg? Egen häst? Tävla med Scooter? Inget kändes rimligt eller uppnåeligt. Jag behövde ett avbrott från stallet och ridningen, det hade blivit mer kravfyllt än roligt. Och tungt!
I Naturligt Ledarskap kände jag att jag inte hade mer att ge...måste fixa mig själv innan jag kan hjälpa andra. Men det gläder mig att Kerstin fortfarande brinner för detta och introducerar det i Sverige. Titta in på http://www.trafallet.com/
Jag lade det på is hastigt och lustigt, och det kändes bra! Så var jag "bara" mamma och arbetsmyra hela våren och började må bra igen. Sneglade mer och mer mot hundar och var ständigt inne på http://www.vovve.net/ och kollade. Hittade Saga där precis innan semestern och vi beslutade att jag skulle höra av mig när jag kom hem från Finland igen.
Följde Djurpolisen i Huston på Animal Planet och kom på att man kunde ju hjälpa till att rädda djur själv. Började hjälpa HundarUtan Hem med saker som att köra hundar hit och dit, intervjua blivande jourhem, ta emot hundar på Arlanda som kom från Irland. Men efter ett halvår bestämde jag mig för att sluta med det... jag har inte riktigt samma ideér som dem när det gäller vilka hundar som ska tas in till Sverige osv. www.hundarutanhem.se
Sommaren var den bästa på år faktiskt. Vädret var ganska bra och jag gjorde saker som jag ville inte bara det som andra vill, eller som jag tror att de vill. Efter finlandssemestern kontaktade jag Mikaela och fick åka och träffa Saga. Det klickade direkt! Vilken härligt hund, jag ville ta med henne hem genast. Och nu är hon här, ligger vid mina fötter när jag hammrar på tangentbordet. Min hund!
Jag har även ägnat en hel del tid av året till att hjälpa till med fikaförsäljning och annat i pojkarnas fotbolls- och innebandylag, något som jag tycker är roligt. Man får vara med sina barn och samtidigt träffa en massa vuxna.
Så detta år som inte började så bra slutade riktigt bra!

Saga (photoshoppad) igen...

En fröjdefull jul!

Hoppas att ni alla hade en lika fin julafton som vi...

Dan, före dan, före dopparedan...

En riktigt God Jul önskar jag mina kära bloggläsare!

Trött...

I fredags orkade jag inte jobba längre än till klockan två, jag var helt slut. Jag åkte hem till killarna som haft skolavslutning och kommit hem klockan tio, min lillebror J som kom på besök över helgen (till allas glädje då han inte firar jul med oss i år) och mormor (barnens) som opererade handen i torsdags och hade ett jättebandage. De satt alla och spelade spel tillsammans när jag kom hem.
På lördagen kom lilla gullungen A med storebror E, mor N och far C på middag. Mormor lagade den berömda kalkonen med hjälp av oss andra då hon bara hade en hand att jobba med. Vi hade en god och trevlig middag medan lilla A roade oss alla. Jag var fortfarande jättetrött men hade trevligt. Katterna tycker att lilla A var spännande men jobbig så när han åkt sov dom sött. Saga älskar lilla A och vill bara slicka honom.
I dag har både William och Benjamin spelat matcher så vi var uppe tidigt (07:10) så nu är jag trött igen, fast jag sov en halvtimme på dagen. Men vad gör det, ledighet är väl till för att vila sig på? Idag har vi också klätt granen. Först tog vi upp den gamla för att katterna skulle ha nåt att klättra i men de är måttligt intresserade. Bra för det är hemskt ful! Sedan klädde vi den nya och den blev sååå fin, en riktig Disney gran! Och nu ska Sagis och jag ut på kvällstur och det är snöstorm! Ja det är sant, snöstorm, jag trodde inte mina ögon då jag tittade ut.

Saga som valp med mamma Gnutten

Bilden tillhör Sagas uppfödare Maria och kennel Chefkas www.chefkas.se

Tandvärk

På söndag kväll fattade jag att det var nog tandvärk jag hade. Det började i lördags och blev värre...idag fick jag en akuttid hos folktandvården. Jag hade vilda fantasier om rotfyllningar och bryggor som skulle kosta tusentals kronor. Dessutom har jag väldigt svårt för bedövnings-sprutan. Nåja så farligt var det inte...men det var en spricka i tanden och kalaset kostade 775 kronor. Där rök julmaten. Tur att man har en sparsam son att låna av.

Vilken härlig dag!

Sovmorron till nio, underbart!
Skogspromenad utan regn, härligt!
Innebandymatch, William spelade så bra och avgjorde med mål i sista sekunden, lagkamratern blev överlyckliga och kramade honom och han själv var lika glad. De är så fina killar i det laget trots att de flesta är ett år äldre än William. Själv nästan hoppade man på läktaren av spänning...
Till Stockholm med mor och Saga för att hälsa på lilla A och hans föräldrar. Lilla A är världens gullunge som nu kan gå tre steg. Vi var barnvakt åt honom när N & C handlade och han var jättesnäll men brast i gråt när de kom hem igen.
Jag åkte ensam till Mikaela för att skriva kontrakt på Saga, så nu är hon min egen hund! Jag är så stolt över att vara hennes ägare. Tänka sig att jag har en hund igen...och inte vilken hund som helst, en hovawart (dax att lära mig stava till det nu).
Tack Mikaela för att vi har fått ta över Saga, det betyder mycket för mig och min lilla familj!

Granen förra julen...och året innan det...

Hundväder

Varför kallas det hundväder när det är regnigt och kallt? Det är faktiskt inte så många hundar som gillar att vara ute i sånt väder. Inte någon av de jag haft tidigare och inte Saga heller. Jag är sååå otroligt trött på allt regnande, det är ju december för 17, men idag blev det 1 miusgrad i alla fall!
I veckan har det varit fullt upp med julbord x 2, luciafirande på skolan (Benjamin var en världsfin stjärngosse trots lånad skjorta och stjärna på blompinne), Benja var på disco igår och sedan såg vi alla, kidsen och jag, på Idol-finalen tillsammans. William hade lite ont i halsen igen (han blir inte riktigt bra från sin förkylning) men dom tränade idag båda två. Saga och jag vandrade i skogen under tiden. Vid fotbollsplanen hittade vi en stor plätt med snö och Sagis blev verkligen överlycklig och sprang runt som en galning och rullade sig. Efter träningen åkte killarna till sin far och jag åkte till ett stort köpcenter för att handla julklappar. Det var fullt med folk och ganska svettigt. Varje år förundras jag över denna köphysteri som råder inför julen, det känns ganska hemskt på nåt vis. Jag vill gärna ge gåvor åt mina barn och syskonbarn men inte till andra i släkten eller till de vuxna, det känns endast som att byta pengar med varandra. Julen är ju barnens högtid och för mig är det gemenskapen och den goda maten som betyder något. Den där riktiga julstämningen har man inom sig från sin barndoms jular och plockar fram så där lagom till middagen.
På Rusta köpte jag en ny konstgran för den vi hade förra året är väldigt trasig nu pga att katterna använde den som klätterträd! Och så köpte jag billiga kulörta julgranskulor av plast ifall dom tänker klättra mycket i år också dom små raringarna.

Saga i Photoshop

I dag...

...har jag äntligen klippt allas Sagas klor utan blodvite och att hon hatar mig efteråt. Jag tog in henne i lilla toan, stängde och hade på starkaste belysningen så att jag skulle se klorna bra. Med hade jag ett fat köttbullar. Först putsade vi öronen (som vi gör varje helg) sen fick hon en köttbulle. Sedan klippte jag alla klor på framtassarna, bara lite. Så fick hon köttbulle igen. Sen alla klor på baktassarna och hon fick den sista köttbullen. Och hon var glad när vi gick ut därifrån och gick inte och gömde sig.

Saga älskar att...

...rulla sig. I snö och frost, i mossan eller det blöta gräset och, som så många andra hundar, i allt som luktar illa. Här der ni henne i action. Ibland tror jag hon rullar sig av ren glädje bara!

Famlar i mörker

Det gör Saga och jag. I skogen på morgonen och eftermiddagen är det så mörkt och blött, det enda ljus men kan se är avverkningsmaskinens starka strålkastare. I morgon ska vi gå en ordentlig promenad på dagen för jag jobbar hemma. Hoppas solen tittar fram, det känns som om man lever i ett grått töcken.
Förra veckan och i helgen var jag så otroligt trött att jag inte orkade göra något vettigt alls. Jag var mest trött i huvudet och ögonen var helt svullna. På jobbet höll jag på att somna. Antingen är det ett virus eller så beror det på vädret.
Jag vandrade runt på promenader med Saga som en zombie annars var vi bara hemma, jag och djuren och gosade och zappade på tv´n.
Kom just på att jag visst gjorde nåt vettigt. I söndags ansvarade jag för fikaförsäljningen i Alsikehallen (vår fina sporthall) under hela dagen, det var 6 matcher varav P-99 (Benjamins lag) spelade en. Det var andra gången jag ordnade detta och allt flöt på jättebra och jag fick beröm för att jag är så bra på att organisera. Det är jag men det känns alltid bra att någon annan uppmärksammar det. Själv var jag mest med och bestämde och delegerade arbetet men nån måste ju vara ansvarig.

Saga tycker att...

...Lotus gjorde rätt som skaffade en katt. Saga tycker att katter är ganska roliga, inte som hundar förstås, men man kan ha kul med dem. Man kan jaga dem, slicka dem tills de blir alldeles blöta, man kan äta deras mat och gräva i deras sandlåda. Jag (Saga) har två katter. Men min nya mamma säger att det är hennes katter så man får inte ge dem tjuvnyp fast dom petar på en när man står vid bordet och dom sitter där och lurpassar. Mamman säger att det är hon som bestämmer om katterna och dom får inte följa med på promenad. Däremot får dom sova i alla sängar och soffor. Det får inte jag...och om dom sover i min säng så säger ingen till dem heller. Så Lotus, ha kul med din katt, men låt den inte bestämma för mycket!

Katastrof!

Buren, vårt fina uterum och katternas egen uteplats, har gått sönder. Hela taket har rasat under tyngden av snö och is idag. Jag har nu tagit bort hela taket och måste snarast få dit nät så att katterna kan vara ute igen (nåja Sina vill vara ute inte Safira). Jag hoppas att jag kan reparera skadorna och skaffa ett nytt tak till våren. Vi har haft så mycket glädje av buren denna sommar!

Aldrig en Ford

Detta är min nya (begagnade) bil; en Ford Focus! Jag som aldrig mer skulle ha en Ford efter Mondeon familjen hade förut, den som rullade ner i diket och som tappade avgasröret på E4:an. Näe, jag skulle bara äga Volvo (=säkerhet) eller Toyota (=kvalité), men vaddå man är väl inte mer människa än att man kan ändra sig. Och denna bil är sååå himla bekväm att köra. Försäljaren försökte övertyga mig om att Volvo V50 (min forna favorit tills jag körde en) är en tjejbil men nej den är lika mycket gubbtraktor som alla andra Volvobilar. Min bil är en riktig tjejbil!

Snö

Snö i mängder har vi nu! Det är precis så här jag vill att det ska vara, hela vintern. Saga och jag kom precis in från en timmes promenad i vintervädret. Det enda som är tråkigt är att pojkarna är hos sin pappa denna vecka och när dom kommer tillbaka så kommer nog snön att vara borta. Metrologerna spår en kort vinter, nästan 5 dagar.
Safira vägrar gå ut i buren men Sina tyckte att den första snön var rolig och hon vill gärna ut och leka en liten stund varje dag.
Mannen som kör snöplogen här i Alsike har svart skägg och turban. Jag kan inte låta bli att le när jag ser honom. Sveriges mångfald är fantastisk!

En vinter saga

Plötsligt blev det vinter, först med lite snö och sedan ännu mera snö och en riktig storm.
I torsdags kom min lillebror J hem till oss, det var så roligt för vi ses inte så ofta, och han hade inte träffat Saga. Vi mötte honom vid bussen och han blev direkt utskälld av henne tills han klev in i bilen då hon överöste honom med pussar ända in i öronen. Sedan åkte vi och överraskade min mamma som fyllde år.


På fredag kom min andra lillebror C med fru N och 1-åring A och 8-åring E. (Bror C har sagt att man måste fråga innan man lägger ut någons namn på nätet därav initialerna.) Lilla A är världens gulligaste lilla kille. Nästa år får han ett syskon till allas vår förtjusning (även Sagas) så då blir dom två att dela på titeln världens gulligaste unge! Saga älskar också lilla A och pussar honom så fort han kryper förbi, han gillar det inte riktigt men har nu lärt sig att putta bort det lurviga monstert med den blöta tungan. Vi var alla hos mamma och hade det riktigt avslappnat och mysigt, det var bättre än julafton! Ja inte Stormisson, mammas katt, för hon ville inte vara inne när det fanns en hund i huset. Jag tror att hon blivit jagad av en hund någon gång, hon är ju en utekatt. Så hon låg på sin fäll på en stol utanför altandörren och blängde på Saga.



På lördagkväll åkte William och jag på 50-års fest och bror C med familj åkte hem, de andra stannade hos mamma. Saga var hemma hos oss med katterna med det visade sig när vi kom hem att jag i misstag stängt in båda katterna i Harry Potter-skrubben under trappan innan vi åkte så dom var sura på mig ett tag. Fast det var inte Saga förstås!





I dag vräker snön ner och Sagis och jag har varit ute så mycket vi hunnit hela helgen, vi gillar vintern lika mycket och hoppas att den stannar kvar. Se på den vackra snöängeln som en liten flicka har gjort.

Fotboll

Nu på mörka kvällen var Saga och jag med Benjamin på fotbollsmatch! Det var en grad varmt och dom spelade utomhus på konstgräs. Dom låg under med 2-5 men kom igen starkt på slutet och matchen slutade 5-5. Killarna var sååå nöjda då motståndarna var ett år äldre. Fast alla vi vuxna som var där tycket nog att fotbollssäsongen är slut nu. Saga tycker också att det är roligare med fotbollsmatcher på sommaren för då fikar alla mycket mer och man kan sno åt sig en bulle eller nåt.
William, stackarn, somnade precis med 39 graders feber. Och han som har båder prov och redovisning i morn.
Själv har jag aningens ont i halsen men det beror väl på att jag blev nedkyld på tävlingen igår...

Är man galen eller...

Jo, vi var några (hälften kom aldrig) tappra och galna hundägare som tävlade idag. Det var det värsta tänkbara vädret, massivt snöslask, kallt och lerigt. Nej det gick inte bra för mig eller så många andra. Jo, en gubbe tog sitt tredje 1:a pris i elitklass och blev lydnadschampion. Han var glad! Vi andra blängde avundsjukt på honom. Saga tyckte att det var äckligt med leran och nollade på platsläggande under gång, sen tycket hon att domaren var läskigt, klädd helt i regnkläder och en stor mössa och kastade sig bakåt när han skulle kolla tänderna. Övriga moment gick halvbra men domaren var sträng (tyckte fler än jag) och vi fick 136,5 poäng. Det sämsta vi hittils har fått. Så nu tar vi paus från tävlandet till nästa år. Och minskar ner på tränandet av klass 1 momenten och istället börjar vi träna på klass 2 moment, för träna vill Saga, det gillar hon även om det inte visar sig på tävling och det beror mest på mig. Fast idag berodde det nog på vädret också. Vi startade som nummer 1 och gick sedan på en härlig skogspromenad medan resterande 14 tävlade. Vid prisutdelningen samlades alla förare blöta och frusna i en den lilla klubbstugan som ångade och stank. Ja nog är man lite galen som tycker att detta är roligt...

Ny bil?

Idag har Saga och jag tittat på bilar. Det går men det är inte så smidigt att ha en jättehund i baksätet. Dessutom är det farligt! Eftersom jag har en Volvo vill jag gärna fortsätta med det, dom rullar på så bra. Men jag hade tänkt titta på en Renault också. Föräljaren som jag blivit rekomenderad av en bekant som jobbar på Volvo var trevlig och vettig men ändå en typisk försäljare. I den prisklassen jag tänkt mig fanns det inget jag ville ha så det slutade med att jag provkörde en volvo v50 och en ford focus, båda kombi naturligtvis. Och jag blev helt ställd, vilken skillnad, forden var smidig och luftig och rolig att köra medan volvon var bekväm och kändes hur säker som helst. Renaulten var inte trevlig så den ville jag inte prova och ford ja dem gillar jag ju inte egentligen men man kaske inte ska bilda sig en uppfattning på en dålig bil för länge sedan. Det lutar åt volvon men det är svårt när man inte kan så mycket om bilar och dessutom inte har så mycket pengar. Ska kolla med banken på måndag. Det ska bli kul med en ny (ja den är ju begagnad förstås) bil! Medan jag pratade bil låg Saga snällt i min volvo och tuggade på ett grisöra.

Spökvandring

Ikväll var jag och Saga på spökvandring med Benjamin. Det var en av idrottsklubbarna som firade nåt och anordnade spökvandring vid elljusspåret. Saga blev helt paff när hon kom dit och det var ungar överallt. Hon satte sig ner brevid mig och bara tittade. Det var ca 50 barn och ett antal vuxna som utrustade med ficklampor skulle spåra upp reflexer med siffror på och göra saker vi olika stationer. Det enda hemska var att det stod en man i mörka kläder under ett träd och skrämdes. Men varken Saga eller Benjamin blev rädda. Sedan traskade vi runt i mörka skogen och letade reflexer och blev lysta i ögonen av alla ficklampor. Det slutade med korv å bröd och Saga stal Benjamins så han fick ta en ny. 3 timmar senare kom vi hem, som tur var regnade det inte en droppe trots att det vräkt ner hela dagen.

Jobba hemifrån

Igår jobbade jag för första gången i mitt liv hemifrån. Det var så tyst och lugnt jämfört med mitt egna lilla kontor. När jag startade den bärbara datorn kom Sina först och kollade vad det var för ny sak jag tagit hem. Så hon trampade runt på dator och mina viktiga papper en stund tills hon tröttnade och gick sin väg. Då kom Safira och försökte klia hakan mot datorn och även hon vandrade runt på alla arbetspapper en stund till hon försvann. Saga verkade inte ha fattat att jag verkligen var hemma så hon låg i köket och sov tills jag ropade på henne, då kom hon upp och sov sedan vid mina fötter resten av arbetsdagen. Det var som om en liten dröm besannades, att få arbeta hemifrån!

Onsdagsträning

Det är träning varje onsdag på brukshundsklubben, med olika instruktörer och idag var det den absolut bästa instruktören. Och Saga var bara sämst på allt, förmodligen mitt fel för jag var ännu värre men fick massor av bra tips och råd. Jag hoppas hon har en tävlingslydnadskurs till våren för då ska vi gå! Sedan träffade vi två nya klubbmedlemmar. En tvåbarnsmamma med en rottisvalp och en kvinna med två hoffar!!! Från kennel Gunneboda eller nåt sånt. Det visade sig att hon var både instruktör och mentalbeskrivare så hon kunde en hel del hund. Hennes tik var en gammal sök-hund och hanen var en 4 månaders valp. Jättesöt, svart med en vit fläck på bröstet. Det är så roligt att det finns fler hoffar i klubben, dom är ju inte så jättevanliga. Nu vet jag att det finns 5 aktiva hoffar plus Saga!

Hår och hår...

Förra veckan tyckte jag plötsligt att Saga började se så tjock ut. Fast bara över bakdelen. Främre halvan av hunden var lagom med blank fin päls medan bakre halvan var lurvig som en berner sennen rumpa. Jag insåg snabbt att det var bara päls och åkte iväg för att köpa en kam (hittills har vi bara borstat). Alla mina gamla kammar och trimgrejor ligger i nåt förråd och vill inte bli hittade. På Doggies, Knivstas egen hundaffär, blev dom genast ivriga att visa mirakelkammen som mer såg ut som en färg- eller isskrapa. De hade till och med en film gående med hur bra den var och visst var den bra, tog med massor av underull (det är det man blir allergisk hävdade fru Doggies - jag avstod att ge mig in i den diskutionen om vad det är man blir allergisk av och berätta var jag jobbade osv). Den var ju lite dyrare men värd sitt pris tyckte både herr och fru Doggies. Priset då, jo mellan 400 och 600 kronor beroende på storlek!!!
Jag gick nöjd därifrån med en bra kam för 49 kronor. Och jag har använt den massor och kammat bort halva rumpan på Saga så nu är hon ingen berner sennen längre.

Går och går...

Ja, vad är det som går och går....
Saga och jag. I morse gick vi i en timme och när jag kom hem från jobbet gick vi i en och en halv timme. Jag kan gå hur långt som helst, det är Saga som tröttnar först. Vi passar på att gå långturer nu när pojkarna inte är hemma så att jag kan slappa i soffan framför tv´n eller datorn resten av dagen. Det är sååå skönt att inte behöva laga mat åt någon! Fast vi saknar förstås pojkarna men dom är här titt som tätt i alla fall och går ut med Saga, äter mellanmål eller gör nåt annat. I morgon ska vi nog träna igen! Det är ju en ny tävling till helgen. Skam den som ger sig!

Våfflan

Första gången jag tog hem Saga åkte vi direkt till en fotbollsmatch och Maria, Benjamins underbara innebandy tränare så då på sitt fina dalmål: Har du våfflat öronen? Så jag kallar Saga för Våfflan ibland för hennes öron blir lätt våfflade i blött väder. Titta så fin hon är på bilden!
Safira är min beskyddare som sover på min mage när jag inte mår bra.
Sina är, ja just det, min bebis.
Och Saga hon är min bästis! Nu är det Saga och jag!!! Hon är med mig hela tiden utom på jobbet. Och jag ska till och med börja jobba hemma en dag i veckan. Det ska bli skönt att slippa stressen med att åka till och vara på jobbet. Och kunna ta en långpromenad medan det är ljust för att jobba sen i mörkret.

På prispallen - men inget 1:a pris

Nehe, det blev inget 1:a pris idag heller fast vi klarade platsliggningen med en 10:a. Trots att hon låg och nosade! Tandvisningen 10. Linförighet 8, bra kontakt, lite oroligt, enstaka sneda sättanden. Läggande 0 (hon lade sig inte). Inkallande 9,5, snett sättande. Ställande 9, slarvigt avslut, kan stanna lite snabbare. Apportering 5, griper inte förrän tredje kommandot, orolig fasthållning. Hopp över hinder 9, slarvigt avslut. Helhetsintryck 7,5 genomgående lite slarv, jobba på ingångar.

Men vi blev 3:a av 13 och hamnade på prispallen! Tur att både Saga och jag tycker att det är så roligt att tävla annars skulle man ju ge upp efter alla dessa 2:a pris.

Oroliga jag

Idag ringde William igen på lunchen och säger att Saga haltar. Genast flyger fantasin iväg och jag tror att det är nåt med klon igen och att hon är jättesjuk och måste till veterinären. Jag ringer Mikaela för att lugna mig och hon påminner mig om att Saga har lurats förut med att halta. I alla fall så jobbar jag som en galning för att hinna och åker hem tidigare för att hitta en jätteglad och busig Saga som absolut inte haltar. Den lilla luringen! Och jag får sluta med att dramatisera så mycket när jag är på jobbet, det beror nog på att vi har det väldigt stressigt just nu och hinner nästa inte med allt som ska göras.

Sina

Så rädd!

Idag blev jag så otroligt rädd för en stund! När vi sitter i matsalen och äter ringer William och är helt tyst i telefonen. Vad är det? Säg något! Det är en massa blod på golvet, svarar han. Från vem frågar jag och när han svarar "från Saga" så hör jag "från Sina" och ser framför mig hur min lilla kattbebis ligger på golvet alldeles blodig i sin vita päls och att det är Saga som bitit henne. Jag blev stel av rädsla innan jag fick fram att det var Saga som blödde från en klo. Jag hade klippt klorna på morgonen och det gick över förväntan bra, inget blod eller hysteri. Men när hon hoppade runt William spräckte hon en av de nyklippta klorna lite grann och det droppade lite blod. Inte massor av blod som min kära tonåring förklarade i telefon. Jag åkte hem tidigare och blev lättad över att se att det inte alls var farligt och hade slutat blöda på en gång.

Så idag har vi tränat fritt följ och hon var suveränt bra! 10 poängare!

Totte

Totte är den enda hund Saga har träffat här hos oss. Vi har varit ute och promenerat två gånger. Saga har respekt för Totte. Han är en mycket liten 7-årig Yorkshire terrier herre som inte gillar främmande, varken hundar eller människor. Han brukar skälla på Saga först men sen går han snällt brevid henne. Dom är så söta tillsammans. Jättehunden och minihunden.

Ofrivilliga skott

Igår åkte vi ner till klubben för att träna och leka en stund. När jag ser alla bilar där kommer jag på att det var sök-tävling och mycket riktigt hade de startat en platsliggning. Så vi vandrar ut i skogen när de plötsligt skjuter ett skott med en startpistol. Jag har ju undrat hur Saga reagerar för skott. Visst hon blev ängslig och tittade sig omkring och gick och lyssnade, men inget alvarligt. Skönt tänkte jag, då vet vi hur det är. Plötsligt skjuter de ett till och en stund senare ett till. Det måste ha varit elitklass i sök. Saga gick spännt och lyssnade men glömde det efter en stund.

November

En härlig novembermorgon med forst och is.

Saga och jag gick till stället som jag kallar pinn-himlen. Det finns nämligen otroligt många pinnar på marken där. Det är ett öppet ställe i skogen mittemot skolan där skolbarnen brukar ha utflykt.

Kolla in denna fina koja gjord av pinnar.

Tyvärr kommer nog denna fina del av skogen att förstöras då kommunen planerar att bygga där. Och skogshuggare röjer vilt med motorsågar redan.

Men tills dess passar Saga och jag på

att vara där och leka med alla pinnar

så mycket som möjligt.

Safira & Sina

Safira är en vit och svart hittekatt som flyttade hem till oss för två år sedan. Safira är nog den som bestämmer i vårt hem.
Sina är en vit och grå katt som vi adopterat från Samvetet, Uppsalas fantastiska kattförening. Sina är bebisen hos oss.
De är innekatter men har en utebur på 9 kvm, där de är varje dag.

Gårdvarens II Speciell

Detta är Saga.
Hon är en 4,5 år gammal Howavart tik. Hon har nu bott hos oss på heltid i 3 veckor och är redan en famlijemedlem, till och med katterna accepterar henne. Hon ägs av Mikaela men förhoppningsvis blir hon min alldeles egen nästa år!